Funderingar.

Snart ar jag hemma i Sverige igen. Det ar sjukt hur fort tiden gar och aven om jag inte ens kommer att ha varit borta i ett halvar sa kanns det som att det var ett artionde sedan jag flog fran Skelleftea.

Det ar konstigt hur mycket som hinner handa och hur mycket man kan gora bara under en manad eller tom vecka. Som alltid borjar jag alltid analysera hur allt har varit. Vad som gick ratt, fel och var alldeles underbart perfekt. Det har lett mig till nagra natter i rad da jag har haft svart att somna. Gamla latar som jag inte har nynnat pa sedan lange kommer tillbaka, gamla minnen och kanslor.

Idag sa Judith att om en vecka lamnar vi Australien. Hon far till Sydafrika i tva veckor innan hon far hem till sin pojkvan som hon langtar ihjal sig till. Hon sa sedan: Om en vecka ar du i Bali.

Jag blev alldeles tarogd. Jag ska fa traffa mina ogonstenar och fan sa underbart det ska bli att se dom igen. Men det skrammer mig lite ocksa, for sedan ska jag tillbaka till Skelleftea innan jag hinner blinka.. gamla kanslor, gamla minnen men anda hemma. Jag vet inte vad jag sjalv kanner men jag har fortfarande svart att slappa taget om "mitt liv som det ar nu" och kommer att sakna Oslo. Sedan till hosten ar det meningen att jag ska borja studera och ta ansvar pa riktigt for mitt liv som det ar nu och i framtiden. Jag skulle bara helst vilja fara "hem" till Oslo och vara med mina alskade vanner, leva for helgerna och vara ung och dum. Jag saknar Oslo och tjejerna som hor till och grejerna vi gjorde. Det ar jobbigt att ga vidare, jag hade alltid hoppas att alla tjejer skulle vara kvar och vilja vara kvar da min tid i Australien var over.

En ny era kommer snart och det ar en overgangsperiod nu.. snart kommer jag val inte vilja slappa taget om det liv jag lever da. Det ar host har i Australia och jag antar att kroppen och sinnet kanner av det..